Som utlovat så kommer här till slut en liten sammanfattning från förra helgens clinic på Strömsholm med Carl Hester. Det blev 9 sidor med klotter i min anteckningsbok, men tyvärr inte mycket bilder då det undanbeddes av arrangörerna…

Carls meritlista är lång och välkänd, inte minst genom hans elev Charlotte Dujardin, så den första frågan till honom är klassisk ”Hur gjorde du det?” I hans svar så poängterar han vikten av att ha en bra tränare, helst varje dag och varje pass ”Eyes on the ground” och vikten av att inte glömma de små detaljerna ”…and good attention to details.”

Vilket leder direkt till nästa fråga om hur han visste att Charlotte skulle bli framgångsrik och om han skulle kunna hitta en ny adept i publiken ”Could you spot a Charlotte here in the crowd?” Carls svar är snabbt, att han visste direkt att hon hade viljan eftersom hon kunde säga ifrån till sin mor och flytta hemifrån bara för att få träna. Väl på plats frågade hon alltid ”när tränar vi nästa gång?” Om han svarade att han inte kunde dagen efter för att han skulle åka tidigt så var frågan ”när behöver du åka?” Efter att ha svarat 7 på morgonen så var förslaget ”då är jag redo med hästen kl 6.” Med den viljan, i kombination med en bra tränare och möjligheten att rida många olika hästar kan man gå långt -uppenbarligen!

Hester berättar också att den första som började lära honom om hästar faktiskt var en svensk -som med lite efterforskningar visade sig ha haft sin bas i Strömsholm. Alltså, menade han med skämtsam röst, får ni skylla er själva om ni inte gillar det jag säger -det kommer faktiskt härifrån.

Han fortsätter med att säga att oavsett vart i världen man åker så har alla länder faktiskt samma problem i den här sporten. ”Att rida är lätt, att göra det bra är svårt”.

Han tillägger också att alla dagens hästar förutom en är helt nya för honom, men menar också att han tycker att det är bättre så. ”When you see a horse for the first time you see everything”. Precis som med allt annat så vänjer vi oss vid vad vi ser, och missar lätt detaljer när det är sånt som vi sett förut.

Dagens första två hästar är unga, fyra respektive fem år. Därmed kommer vi in på frågan om vad Carl kollar på när han ska köpa en ny häst. Han berättar att han gärna köper dem när de är ca 2.5 år och att han då inte vill ha några plastpåsar o spön som jagar hästen runt för att visa hur bra den kan röra sig. Hellre ser han en avslappnad eller trött häst så att han får se hur den rör sig helt naturligt.

Om man utgår från skritten så ska den vara ”clear in the rythm”, den behöver röra sig rent och med övertramp. Men hellre ett kortare steg som belönats med 8 poäng än en stor skritt som fått 10 poäng, den kan vara svårare att samla och så småningom övergå till piaff. Han tillägger också att en häst som får använda sitt huvud och sin nacke också skrittar bättre, det går inte att sparka på den och hålla ihop.

Dagens första ryttare Camilla och Emelie får berätta om sina hästar och Camilla berättar att hennes häst är positiv och gör sitt bästa, men att den kan ha svårt att få fram och att bära sig rakt.

Emelie tycker också att hennes häst har en bra ridbarhet, men att han ibland blir långsam och att hon vill ha honom snabbare för skänkeln. Carl ger henne en fråga att fundera över ”är han seg för att han inte vill eller för att han rör sig stort och inte orkar?”

Han fortsätter att spekulera kring unghästar och säger att den bästa hästen också kan vara den sämsta. En häst kan röra sig enormt, men om den har ett dåligt temperament så spelar det ingen roll hur bra gångarter den har. Då kan man kanske aldrig få nytta av dem ändå.

I det här fallet så har Emelies häst mycket rörelse att visa upp i sina gångarter, Camillas häst rör sig inte lika stort, men kan kanske ta sig riktigt långt med hjälp av sitt goda temperament.

”Do you need to be brave to ride a young horse?” Hester frågar om man behöver vara modig för att rida en unghäst, och svarar snabbt på sin egen fråga; ”Yes, you do! You need to drive, not just steer.”

Vi återkommer till diskussionen angående gångarter vid köp av en ny häst. Har ni tänkt på hur mycket galopp man rider när man kommer upp i Grand Prix undrar Hester. Det är byten i olika serier, saxar, galoppiruetter etc etc… Eftersom det är mer galopp och mindre trav så tycker han att det är viktigast att titta på galoppen, samt skritten som vi nämnde tidigare.

Fokuset övergår till ekipagen på banan igen och han vill börja med Emelies fyraåring. Temat blir samma som nästan alla dagens ekipage kommer visa sig ha -kontakten.

Emelies häst bär sig fint, men tar inte kontakten med handen. Carl instruerar henne till att höja handen och hålla ihop den. Syftet med det är att flytta bettet i munnen till en position där den kan ta stödet lättare. ”Feel the bit.” När man breddar händerna så innebär det också att bettet sjunker i hästens mun. 

Han betonar också vikten av en bra position i sadeln och hänvisar till ett citat från Spanska ridskolan ”Sit taller, put push down”. 

Övergångar är också något av ett signum för dagens huvudperson ”Transitions that goes forward when it comes back”, att alltid tänka framåt även om man gör en övergång till en lägre gångart, till exempel från galopp till skritt. Emelie får göra en del övergångar och instrueras att fatta galopp för endast ytterskänkeln, som en förberedelseför att framöver träna in hjälpen för galoppombyten. När hästen inte reagerar direkt påpekar Carl vikten av konsekvens ”Come off, come on, canter”.

Då hästens balans sitter i dess huvud och nacke så ska man tänka på att man faktiskt tar hästens balans i handen när man rider. Vilket kräver en bra kontakt samt en avslappnad häst som litar på sin ryttare.

Emelie tackas av och uppmärksamheten riktas mot Camilla och hennes femåring.

”If the horse can do extensions, it can do collection” säger Carl och ber henne rida på framåt. ”Låt honom känna vad han kan göra.” En så ung häst har inte lärt sig hela sitt rörelsemönster och måste få upptäcka lite själv.

Även hon får göra lite övergångar mellan galopp och skritt, och vi återvänder än en gång till kontakten när Camilla instrueras att använda sig av några få travsteg in i avsaktningen för att inte tappa ner formen.

”Keep breathing with your leg. Off. On.”

”The tail tells you a lot.” Hästen behöver vara avslappnad genom hela kroppen, vilket man ibland kan se genom att titta på hur hästen rör sin svans.

Vi tackar av Camilla och det är nu Emelies tur igen, men denna gång med hennes femåring Final Countdown som hon vann fyraårstestet med. En häst som rör sig med mycket uttryck och hon berättar själv att den lätt kan bli lite för het och spänd. Även för henne blir det arbete med kontakt och övergångar…

Det får bli övergångar mellan galopp och trav där det blir tydligt om kontakten fungerar. I trav tipsas vi om att om hästen lätt flackar iväg med frambenen på rakt spår så kan man rida öppna på volten för att komma åt och aktivera bakbenen. Man kan göra samma sak i öppna, och får gärna tänka öppna – räta ut -öppna igen. Man kan även rida öppna på rakt spår för att aktivera bakbenen och hitta kontakten.
”Give and retake” -ta och lätta i handen.

”Stick with the same aid until it works.” Var konsekvent och ta igenom varje hjälp du ger, krångla inte till det genom att lägga till flera nya hjälper som kan förvirra hästen.

Så återkommer han än en gång till valet av häst; ”as long as you want to get on your horse every day to train him, who cares what everybody else thinks?”

Nästa ekipage är Gabriella med sin sexåring First Choice. Återigen så återkommer vi till övergångarna, Carl påminner om att vi måste göra hundratals övergångar varje träningspass.

Hon får också tipset att tänka på att hålla handen framför sadeln för att undvika att bli för fasthållande i handen.

Så är det Alva Landers tur att komma in med sin häst som hon tävlar U25 med. Hon berättar att han har ett bra temperament, är cool, men ändå har power.

Carl tycker att hon blir lite stark i handen, vilket man lätt blir på en häst med mycket tryck i. Hon får då träna på att korta i galopp, ta fram handen och sedan rida framåt igen. Om han gasar iväg och hon fastnar med handen igen så får hon upprepa övningen tills hästen bär sig själv utan att rinna iväg och hon kan rida med en lättare hand. Han påminner henne om att rida med en rörlig hand där hon inte fastnar i tygeltaget.

Hon får sedan rida en övning i galopp där de rider en diagonalsluta från början av långsidan in till X och sedan rida öppna några steg framåt för att sedan göra en halvpiruett och avsluta med att fortsätta i öppna eller sluta tillbaka längs medellinjen. Hela tiden med bibehållen galoppkvalité.

När de övergick till lite byten så kastade sig hästen lite åt sidan i själva bytet och de fick då öva på att göra bytena på långsidan med väggen på den sida som han ville kasta sig åt. På så vis så stoppar väggen upp rörelsen som var på väg åt sidan och hjälper den då mot att bli rakare. Efter att ha gjort några byten längs väggen på det sättet så kan man lära in ett rörelsemönster som gör att bytena förhoppningsvis också håller sig rakare på andra linjer framöver.

Nästa ryttare blir Caroline med St Erik. 

Carl kommer nu in på hur viktigt det är att rida hästen i en form där den använder ryggen på rätt sätt och jämför ryggen med en bro mellan fram och bakdelen. Man vill att den ska behålla stabiliteten och inte att den ska sjunka.

Även Caroline får rida en diagonalsluta, men hon får träna på att vända snett igenom i mellangalopp som vid X övergår till samling och sedan ett byte på mitten av kortsidan.

För att förbereda lite piruettjobb får hon sedan rida på en 10-m volt där hon börjar med att rida med tagen bakdel, sedan variera med lite öppna, samt att lägga in några steg av piruettförflyttning, för att sedan räta ut och följa voltspåret några språng innan hon tar honom sidvärts igen.

Carl återkommer även ofta till hur vi tänker när vi jobbar med hästar. De flesta av de som deltagit hittills i dagens clinic har varit unga och då handlar mycket om att lära dem att utföra det som vi ber dem om. Då gäller det att jobba på rätt sätt för att utbilda, men samtidigt också uppmuntra dem till att vilja göra rätt. Han jämför det med att han skulle tar ner någon från publiken och bända foten bakom huvudet på dem. Ävem om han skulle lyckas så skulle den personen få en dålig upplevelse av det -och han själv skulle säkert få en rejäl smäll!

Med Lussans elev Clara och hennes 13-åriga häst så blev det till att börja med ännu mer galopp. De är också dagens enda ekipage som Hester undervisat tidigare.

De får rida rätt upp i öppna i rättvänd galopp, för att sedan ställa om och rida öppna i förvänd galopp innan de lägger in ett byte och fortsätter i öppna i den nya galoppen. De fick även testa på lite piruettarbete där de fick rida sluta in i piruetten för att få hästen att slappna av in i innerskänkeln och inte vända av sig själv. ”He wont turn on his own if he is bending.”

De hann också med lite passagearbete där Clara fick hjälpen ”pushing forward, up to passage.”

Så är det dags för dagens sista ekipage, Mads med Jimmie Choo. 

I galoppen fick de bland annat hjälp med saxen genom en övning där de placerade förflyttningen från långsidan istället för att utgå från medellinjen. På så vis blir det väldigt tydligt och man förflyttar sig mer åt det ena hållet än det andra, då man borde komma tillbaka till långsidan igen efter att ha flyttat ett antal språng inåt banan och sedan flyttat lika många språng tillbaka.

Det blev också en del arbete med passagen där de först fick rida skänkelvikning i passage för att engagera bakdelen. De fick också träna på att rida på olika linjer, stanna upp och tänka ett steg passage på stället och sedan direkt fram igen för att behålla rytmen och framåtbjudningen. På så vis kunde de få in lite piaff, men genom att öva på övergången, inte på själva momentet. Samt utan att tappa framåttänket.

Det är inte bara att göra, men ibland måste man våga ta risken, och våga misslyckas för att kunna lyckas.

När de är klara med dagens ekipage så återstår bara några få frågor från publiken, varav en undrar över hur länge deras hästar går ut i hagen. Och jag måste säga att det värmer mitt hjärta när man får höra en dressyrryttare på OS-nivå som berättar att deras hästar får gå ute så mycket som möjligt i hage, och att en del av dem går ute dygnet runt ibland ända fram till tioårsåldern, för att sedan fortsätta gå mycket i hage, även om de kanske inte längre är ute dygnet runt.

Sammanfattningsvis så blev det en inspirationsrik dag i goda vänners sällskap och jag känner att jag har några nya idéer och övningar som jag tar med mig för att testa på hemmaplan. ?

//nyinspirerad Jennie