Det är inte bara mitt bloggande som haft uppehåll, jag har även hållt mig borta från tävlingsbanan i ganska exakt ett år nu. Jag har försökt att satsa på träningen och att landa i allt som hänt under detta händelsefulla år. Ett år som har inneburit sorg och farväl, men också värme i att stötta en vän och att upptäcka vilka fantastiska vänner man själv har som bjuder tillbaka med allt de har. Det har varit glädje och skräckblandad förtjusning med husköp och övergång till egenföretagare på heltid. För att inte nämna kärlek då några av mina bästa vänners bröllop närmar sig med storsteg!

Kort sagt så kan jag såhär i efterhand känna att det varit bra med lite uppehåll från tävlingsbanan, då det funnits en del annat som tagit fokus. Man är visst inte den wonderwoman som man tror man är…

Imorgon är det i alla fall dags att dra på kavajen och de vita ridbrallorna igen, då vi styr transporten bort till Gömmargården för en MsvC1. Det ska bli kul att se om vi lärt oss något på ett års uppehåll, om inte annats så kanske man fått lite perspektiv på saker och ting… 

Sackini fyller på grästanken inför morgondagen. Hoppas på lite effekt under fossingarna!

//på’t igen bara Jennie