Skapad av Jennie Speicher tor, oktober 15, 2015 07:55:40
Varje vecka så har jag noggranna träningsscheman för min häst. Jag tror på en balans i träningen där man varierar mellan olika underlag; ridhus, paddock, grusväg och skogsstigar. Mycket uppsutten träning, men också en del från marken i form av tömkörning, promenader och liknande. Vår främsta inriktning är dressyr, men jag försöker att ge honom en mångsidig träning som även innefattar uteritter, hoppning och annat.
Förutom träningen så ska det linimentas, masseras, stretchas, promeneras, kylas ben, lindas ben, värmas i solarium, kollas med equiterapeut och veterinär, optimera foderstaten, följas upp med tränare osv osv…
Men jag själv som ryttare då? Jag som faktiskt är halva ekipaget, den som sitter på den där fyrbenta träningsmaskinen, skumpar, rycker i tåtarna och klämmer med benen. Det kanske är dags att ta tag i den delen också?
Jag älskar mat och gillar matlagning, så är ofta rätt duktig på att äta bra. Mitt bäcken hoppar ganska lätt snett och i min rygg har jag dessutom en lätt form av skolios, vilket betyder att min ryggrad är lite krokig (min ryggrad ser helt enkelt ut lite som ett S). Det gör att jag relativt regelbundet tar min iväg till min kiropraktor. Men något som jag behöver ta tag i är min träning utanför stallet, och det är det dags för nu!
Som ett första steg så har jag letat fram en oöppnad DVD som jag köpte för flera år sedan, Pilates för ryttare.
Det är inte en vidare modern skiva, men den innehåller beskrivningar av några Pilatesövningar och sedan ett sammansatt träningsprogram som passar bra för ryttare. Hon beskriver även under filmens gång vad den specifika övningen har för inverkan på sitsen. Förutom att det är en träning för musklerna så ligger även mycket fokus på andning, avslappning och fokus, vilket även det gynnar en som ryttare. Och när man går igenom träningsprogrammet som är på ca en halvtimme så ingår även stretching, vilket de flesta ryttare knappt vet vad det är (om det inte gäller våra hästar förstås)
Igår så kravlade jag därför runt på vardagsrumsgolvet för att försöka utföra dessa enkla övningar. Försökte få med mig min sambo på detta, men han tyckte att han tillförde mer genom att kravla runt i egna stretchövningar på samma matta som jag. Inte så hjälpsamt, ganska trångt, men ack så kärvänligt 😉
Det är något med träningsprogram på video som får mig att känna mig så störtfånig, vilket bidrog med en del skratt medan jag slog knut på mig själv. Men jag tänker att jag ska försöka ge mig på detta ett tag ändå, är nyfiken på om det gör någon skillnad. Ungefär såhär såg det ut:
Återkommer med en analys av hur det går, ska försöka testa på några fler träningsformer också…
//Träningsnarkomanen Jennie